I denne antologien undersöker 15 forskare i litteraturvetenskap, historia, konstvetenskap och etnologi hur smak blev grund för nation och moral ett kriterium för att inbegripas i ett folk. Relationen mellan smak, offentlighet och folk studeras ur olika infallsvinklar i olika material från Norge, Island, Danmark, Finland och Sverige. Hur konstruerades nationella folk som en moralisk kategori? Hur reglerades smak, klass, och kön som del av nationsbildning? Hur förstods offentlighet som nationsskapande? Hur användes nation som värderingskriterium i litteraturkritiken? Och vilken betydelse fick materialitet? Att nationalism har estetiska uttryck är knappast någon nyhet. Vänder man på orsakssambandet händer dock något nytt: smak som grund för nation öppnar nya perspektiv på nationsbildning med relevans för vår egen tid.